ARBETSDOMSTOLEN AD 2002 nr 38 Det har ansetts utrett att en försäljare i anslutning till att han sagt upp sin anställning i viss utsträckning har vidtagit av arbetsgivaren påstådda skade­ståndsgrundande handlingar gentemot denne, bl.a. genom att radera data­filer med kundunderlag. Fråga om vilka skadeståndsregler som är tillämp­liga i målet samt om beräkning av skadans storlek.

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning. 1

Sammanfattning. 2

SAKEN.. 2

Vilka skadeståndsgrundande handlingar har utförts?. 3

Vilka skadeståndsregler är tillämpliga i målet ?. 4

Vilken ekonomisk skada har uppkommit hos ALKAB ?. 4

Sammanfattning; rättegångskostnader 5

DOMSLUT.. 6

Tingsrättens dom (ledamöter: P. Kjellsson, Jan Allgårdh och Magnus Johansson) 6

BAKGRUND.. 6

ALKAB.. 6

Fientlig personalrekrytering. 7

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden. 7

Övrigt utnyttjande av företagshemligheter 7

Närmare om de rättsliga grunderna. 7

1.       Lojalitetsplikt 7

2.       Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) 7

a)       Onödiga kostnader 7

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden. 8

Utnyttjande av undanhållet kundunderlag efter anställningstiden. 8

Övrigt utnyttjande av företagshemligheter 9

Beräkning av skadan. 9

Onödiga kostnader 9

Fientlig personalrekrytering. 9

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden. 9

Kontakter med viktiga leverantörer, kunder och samarbetspartner, under och efter anställningstiden. 10

NetSource. 10

Alfa Call 10

Utebliven vinst 11

Förlorad goodwill 12

Det sammanlagda skadeståndet 12

Rättegångskostnader 12

DOMSLUT.. 12

                                                                               

Sammanfattning

Det har ansetts utrett att en försäljare i anslutning till att han sagt upp sin anställning i viss utsträckning har vidtagit av arbetsgivaren påstådda skade­ståndsgrundande handlingar gentemot denne, bl.a. genom att radera data­filer med kundunderlag. Fråga om vilka skadeståndsregler som är tillämp­liga i målet samt om beräkning av skadans storlek.

 ARBETSDOMSTOLEN                                      DOM                                    Dom nr 38/02

                                                                                2002-03-20                           Mål nr B 112/00

Stockholm

KLAGANDE OCH MOTPART

Tomas A,

Ombud: advokaten Lars Hartzell, Vasagatan 38, 111 20 STOCKHOLM

MOTPART OCH KLAGANDE

Arne & Lasse Konsult Aktiebolag (ALKAB), 556251-1351, Geddeholms­gatan 2, 722 23 VÄSTERÅS

Ombud: advokaten Leif Broomé, Hantverkargatan 2 A, 722 12 VÄSTERÅS

SAKEN

Skadestånd

ÖVERKLAGAD DOM

Västerås tingsrätts dom den 16 juni 2000 i mål nr T 254-99

Tingsrättens dom, se bilaga.

Tomas A har yrkat att Arbetsdomstolen skall sätta ned det av tings­rätten utdömda skadeståndet från 279 000 kr till 30 000 kr och på motsvarande sätt sätta ned den på skadeståndet utdömda räntan. Vidare har han yrkat att Arbetsdomstolen skall befria honom från skyldigheten att ersätta Arne & Lasse Konsult Aktiebolags (ALKAB) rättegångskostnader vid tingsrätten och i stället förplikta ALKAB att ersätta hans rättegångskostnader där.

ALKAB har bestritt yrkad ändring.

ALKAB har anslutningsvis yrkat helt bifall till sin talan vid tingsrätten. För det fall Arbetsdomstolen inte skulle ändra tingsrättens dom i sak har ALKAB ‑ också anslutningsvis - yrkat att Arbetsdomstolen, med ändring av tingsrättens dom i fråga om rättegångskostnader, förpliktar Tomas A att ersätta ALKAB:s rättegångskostnader vid tingsrätten med 133 170 kr.

Tomas A har bestritt yrkad ändring.

Parterna har yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i Arbetsdomstolen.

Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Därvid har Tomas A och Lars (Lasse) A samt vittnena Bert J, Lars-Erik G, Robert B, Johan K, Pär K, Håkan S och Nina F hörts på nytt. Vidare har förhören vid tingsrätten med Rolf E, Lennart F, Kurt J, Lars A, Jenny T och Peter R förebringats genom uppspelning av tingsrättens bandupptagningar. Därutöver har båda parterna åberopat skriftlig bevisning.

ALKAB har i Arbetsdomstolen åberopat samma rättsliga grunder som vid tingsrätten. ALKAB har även åberopat samma skadeståndsgrundande hand­lingar som vid tingsrätten, dock med följande ändringar.

1) ALKAB har frånfallit påståendet att Tomas A gjort sig skyldig till fientlig personalrekrytering.

2) När det gäller påståendet beträffande kontakter med viktiga leverantörer, kunder och samarbetspartner under och efter anställningstiden, har ALKAB vidhållit att kontakterna med Kvalitetsasfalt AB och Alfa Call/Bygg Ole är direkt skadeståndsgrundande, men uppgett att kontakterna med Net Source, Licensia, Telia Handel och Cawell inte längre åberopas såsom direkt skade­ståndsgrundande. ALKAB har dock åberopat de affärer som Telekompaniet gjort med dessa kunder inom ramen för påståendet om Tomas As underlåtenhet att informera om relevanta potentiella kundförhållanden under anställningstiden. Dessa affärer har av ALKAB även anförts som exempel på hur Tomas A tillgodogjort sig värden genom att utnyttja undanhållet kundunderlag (alternativt försvårat för ALKAB att utnyttja), och vidare åbero­pats till belysning av och som illustration till skadeståndsposten utrednings­kostnader.

3) Vad gäller påståendet om utnyttjande m.m. av undanhållet kundunderlag efter anställningstiden, har ALKAB utöver de ovan nämnda fallen och ytter­ligare vid tingsrätten nämnda men i tingsrättens dom inte återgivna fall ‑ Wennströmska Gymnasiet m.fl. - i Arbetsdomstolen även åberopat att Tomas A genom att göra sig av med visst kundunderlag har försvårat för ALKAB att dra nytta av detta i sina kontakter med Hotell Arkad.

4) Vad gäller påståendet om övrigt utnyttjande av företagshemligheter har ALKAB frånfallit påståendet att affären med Göran Arver Bil AB skulle vara skadeståndsgrundande.

5) Såvitt avser röjande av företagshemligheter har ALKAB uppgett att de upp­gifter om Tomas As utnyttjande m.m. som av bolaget åberopas i Arbetsdomstolen, även innefattar att uppgifterna uppsåtligen eller av oaktsam­het har röjts för Telekompaniet, i vilket bolag Tomas A bedriver med ALKAB konkurrerande verksamhet.

Tomas A har åberopat samma rättsliga grunder som vid tingsrätten, dock med följande modifieringar. Han har i Arbetsdomstolen uttryckligen medgett att han redan någon dag före uppsägningen, i strid med lojalitets­plikten mot ALKAB, förmedlat en affär till Telekompaniet, nämligen med Kvalitetsasfalt AB. Han har gjort gällande att den skada som därvid uppkom­mit för ALKAB uppgått till 25 000 kr, vilket belopp han har medgett att han är skyldig att ersätta ALKAB. Vidare har Tomas A i Arbetsdomstolen medgett att till ALKAB betala 5 000 kr motsvarande en hypotetisk kostnad för att anlita en datakonsult för att återställa de datafiler som han raderat hos ALKAB. Han har tillagt att han vidhåller att han inte har raderat alla sina data­filer i samband med att han slutade sin anställning hos ALKAB, utan endast de som var inaktuella och därför skulle städas bort. Av processuella skäl har han dock valt att medge att betala det angivna beloppet för filernas återställande trots att han i och för sig inte anser sig vara ersättningsskyldig för återställande av samtliga datafiler och trots att han själv hade kunnat återställa filerna om ALKAB så hade begärt.

Parterna har, med de ändringar som har följt av vad som antecknats ovan, till utveckling av sin talan i allt väsentligt anfört detsamma som finns antecknat i tingsrättens dom.

DOMSKÄL

Målet gäller huruvida Tomas A under och efter sin anställning hos ALKAB genom sitt handlande har ådragit sig skadeståndsskyldighet gentemot detta bolag.

I målet uppkommer i huvudsak följande frågor: Har Tomas A gjort sig skyldig till några andra skadeståndsgrundande handlingar än den han själv medgivit, dvs. affären med Kvalitetsasfalt AB? Vilka skadeståndsbestämmelser är tillämpliga? Vilken skada har uppkommit för ALKAB? De nu angivna frågorna skall i det följande behandlas i skilda avsnitt.

Vilka skadeståndsgrundande handlingar har utförts?

Arbetsdomstolen finner i likhet med tingsrätten att det genom utredningen i målet är styrkt att Tomas A under anställningstiden, i strid mot sedvanliga rutiner, raderat datafiler med kundunderlag i stor omfattning, vilket har skett i uppenbart brott mot anställningsavtalet.

ALKAB har emellertid även, här liksom vid tingsrätten, gjort gällande att Tomas A i stor utsträckning har undanröjt eller undanhållit pappers­dokumentation. Enligt ALKAB borde det ha funnits kvar pappersdokumenta­tion av olika slag, såsom handskrivna anteckningar, ritningar m.m. i ärende­mappar och pärmar när Tomas A lämnade arbetsplatsen - dvs. mate­rial som av olika skäl inte också återfanns i datafiler.

Lasse Andersson har i Arbetsdomstolen i denna del uppgett att det var tomt i Tomas As pärmar och endast gammalt material fanns kvar i mappar­na - dvs. det saknades material beträffande ärenden som fortfarande var aktu­ella. Bert Jättne har berättat följande. Han deltog tillsammans med Lasse Andersson och Nina Fredriksson i inventeringen efter Tomas A. Han blev överraskad över att Tomas As pappersdokumentation hade så liten omfattning eftersom denne var klart bättre än han själv på att spara sådan. Det fanns kvar gammalt material i Tomas As rum medan aktuellt material saknades. - Även Nina Fredriksson har uppgett att en hel del pappers­underlag var borta. - Håkan Strand, som i april 1998 efterträdde Tomas A som säljare i ALKAB, har uppgett att han, såvitt han kan minnas, inte fick överta några mappar med pappersunderlag efter Tomas A.

Tomas A har uppgett att det när han sade upp sig från sin anställning i ALKAB låg 20 - 30 mappar med pågående ärenden på hans skrivbord, att det även fanns aktuella offerter där eftersom han hade haft en bra månad i decem­ber 1997, att det dessutom fanns 5 - 6 pärmar på skrivbordet, och att det är helt ofattbart att man nu kan säga att det bara handlade om gammalt material.

Enligt Arbetsdomstolens mening är det vid en samlad bedömning av den bevisning som förekommit i denna fråga utrett att även pappersdokumentation hänförlig till Tomas As försäljningsarbete i ALKAB har försvunnit i samband med att han slutat sin anställning vid bolaget. Att någon annan än Tomas A skulle ha skaffat bort detta material från bolaget är med hänsyn till omständigheterna så osannolikt att man kan bortse från den möjlig­heten. Det får därmed anses styrkt att Tomas A under anställnings­tiden, utöver att han har raderat datafiler med aktuell information, också i stor omfattning har undanröjt eller undanhållit aktuell pappersdokumentation. Även detta utgör ett uppenbart brott mot hans anställningsavtal med ALKAB.

När det gäller ALKAB:s påståenden om skadegörande handlingar i övrigt, för­anleder vad som förekommit i Arbetsdomstolen inte några andra bedömningar än dem tingsrätten gjort.

Vad som är styrkt i fråga om skadegörande handlingar är alltså sammanfatt­ningsvis att Tomas A har raderat ALKAB tillhöriga datafiler med kundunderlag i stor omfattning, att han likaledes i stor omfattning har undan­röjt eller undanhållit ALKAB tillhörigt kundunderlag i form av pappersdoku­mentation samt att han, i enlighet med sitt medgivande, i strid med sin lojali­tetsplikt mot ALKAB har förmedlat en affär med Kvalitetsasfalt AB till Tele­kompaniet.

Eftersom det är utrett att Tomas A i viss utsträckning har gjort sig skyldig till de av ALKAB påstådda handlingarna blir nästa led i prövningen av parternas talan att avgöra vilka skadeståndsregler som är tillämpliga i målet.

Vilka skadeståndsregler är tillämpliga i målet ?

Som tingsrätten har funnit medför Tomas As uppsåtliga röjande och utnyttjande av företagshemligheter i samband med affären med Kvalitetsasfalt AB skadeståndsskyldighet för honom enligt lagen om skydd för företagshem­ligheter, närmare bestämt enligt 7 § första stycket i den lagen.

De handlingar som Arbetsdomstolen har funnit att Tomas A i övrigt har gjort sig skyldig till innefattar inget utnyttjande eller röjande av företags­hemligheter och är därför, som parterna också är ense om, att bedöma enligt skadeståndslagen. I den delen bör anmärkas att det i detta fall inte finns ut­rymme för att tillämpa den särskilda bestämmelsen om arbetstagares skade­ståndsansvar i 4 kap. 1 §. Enligt den bestämmelsen är arbetstagaren ansvarig för skada som han vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Som framgår av lagtexten är det en förutsättning för tillämpning av denna regel att det är fråga om en skada som arbetstagaren har vållat genom fel eller försummelse i tjänsten. Med det sistnämnda uttrycket har lagstiftaren velat skapa en avgränsning mot fall där arbetstagaren handlar som privatperson eller för annans än arbetsgivarens räkning (se prop. 1972:5 s. 555). Enligt Arbets­domstolens mening står det klart att raderandet av datafilerna och undanskaf­fandet av den skriftliga dokumentationen har inneburit att Tomas A uppsåtligen har vållat sin arbetsgivare skada. Agerandet har ägt rum i ett sådant sammanhang att det är tydligt att Tomas A handlat som pri­vatperson eller för annans än arbetsgivarens räkning. Därmed kan handlingarna inte - i den mening som avses i 4 kap. 1 § skadeståndslagen - bedömas ha utförts i tjänsten hos arbetsgivaren, dvs. ALKAB (jfr AD 1998 nr 80). Slut­satsen av det anförda är att Tomas A principiellt, dvs. utan den begränsning som kan följa av 4 kap. 1 §, är skyldig att ersätta ALKAB för den skada som kan visas ha uppkommit som en följd av det brott mot anställnings­avtalet som hans handlingar utgör.

Vilken ekonomisk skada har uppkommit hos ALKAB ?

När det gäller frågan om vilken skada som i anledning av Tomas As handlingar har uppkommit hos ALKAB, har bolaget lagt fram samma utred­ning som vid tingsrätten.

Tingsrätten har fastställt skadeståndet till ALKAB för utebliven vinst med utgångspunkt i den omsättningsminskning som ägde rum år 1998, dvs. det år då Tomas A och de tre teknikerna slutade sina anställningar i ALKAB och Tomas A utförde de skadeståndsgrundande handling­arna. ALKAB har gjort gällande att den uteblivna vinsten i första hand i stället bör beräknas utifrån storleken på den offertstock som Tomas A borde ha redovisat i samband med att han slutade sin anställning och med beaktande av det mörkertal som uppstått som ett resultat av hans radering av datafiler och undanröjande eller undanhållande av pappersdokumentation.

Vad först gäller skadan som ALKAB har tillfogats i anledning av den affär med Kvalitetsasfalt AB som Tomas A i strid med sin lojalitetsplikt mot ALKAB förmedlat till Telekompaniet bör den bestämmas till medgivna 25 000 kr.

När man bedömer den skada i form av utebliven vinst som uppkommit genom Tomas As övriga handlingar kan man, vilket tingsrätten också har varit inne på, inte bortse från att en stor del av ALKAB:s ekonomiska bortfall under år 1998 uppstod helt enkelt därför att Tomas A och de tre teknikerna, som tillsammans utgjorde en avsevärd del av ALKAB:s personal, valde att lämna företaget. Det låter sig knappast göras att bestämma hur stort det samlade ekonomiska bortfallet har varit. Det är lika ogörligt att på ett till­fredsställande sätt bestämma hur stort det ekonomiska bortfall varit, som är hänförligt till Tomas As skadegörande handlingar och därför utgör en ersättningsgill skada. Det sagda gäller oavsett om den av tingsrätten tilläm­pade eller om den av ALKAB förespråkade metoden skulle användas vid skadans beräknande. Storleken av skadan kan enligt Arbetsdomstolens mening inte bestämmas på annat sätt än genom en skälighetsuppskattning (se 35 kap. 5 § rättegångsbalken; jfr AD 1998 nr 80). Därvid ger givetvis den utredning som redovisats av bolaget hållpunkter för bedömningen.

ALKAB har vidare yrkat skadestånd för onödiga kostnader i form av lönekost­nader som bolaget haft för personal som ägnat arbetstid åt att göra efterforsk­ningar m.m. i anledning av det förlorade kundunderlaget. Den ersättningsgilla skadans storlek får visserligen bedömas överstiga det belopp om 5 000 kr som Tomas A medgett att utge, motsvarande en hypotetisk kostnad för att återställa de raderade datafilerna. Arbetsdomstolen finner emellertid att det i övrigt råder så stor osäkerhet både om hur mycket tid som har nedlagts och om i vilken utsträckning tidsåtgången varit befogad, att skadan även i denna del bör bestämmas genom en skälighetsuppskattning.

När det gäller ALKAB:s yrkande om skadestånd för förlorad goodwill finner Arbetsdomstolen det inte visat att det föreligger någon ersättningsgill skada.

Arbetsdomstolen uppskattar ALKAB:s samlade ersättningsgilla skada till 100 000 kr utöver de 25 000 kr som skall utgå i anledning av affären med Kvalitetsasfalt AB.

Sammanfattning; rättegångskostnader

Arbetsdomstolen kommer sammanfattningsvis till slutsatsen att Tomas A skall förpliktas att till ALKAB utge skadestånd för brott mot anställningsavtalet respektive lagen om skydd för företagshemligheter med sammanlagt 125 000 kr.

ALKAB har i Arbetsdomstolen anslutningsvis framställt yrkanden avseende det i tingsrättens dom intagna beslutet om rättegångskostnader. Ett överklagande rörande saken kan emellertid inte mötas med ett anslutningsöverklagande rörande ett beslut (jfr prop. 1993/94:190 s. 127). ALKAB:s yrkande om änd­ring av tingsrättens rättegångskostnadsbeslut skall därför avvisas.

Utgången i målet i Arbetsdomstolen innebär att ALKAB i förhållande till yrkandet på 1 255 491 kr har vunnit bifall endast till omkring en tiondel. Som tingsrätten har funnit har dock merparten av rättegången kretsat kring frågan om skadeståndsskyldigheten i sig, orsakad av påstådda skadeståndsgrundande handlingar av Tomas A. I den frågan har bolaget vunnit i allt väsentligt beträffande åtgärder under anställningstiden, medan bolaget inte har haft någon framgång med sin talan såvitt avser påståenden om obehöriga åtgärder efter anställningstiden. Vid en samlad bedömning finner Arbetsdom­stolen att vardera parten bör stå sin rättegångskostnad vid tingsrätten.

Med hänsyn till att båda parterna har överklagat tingsrättens dom och till deras respektive yrkanden i Arbetsdomstolen har, så när som på 30 000 kr, hela det belopp varom parterna tvistat vid tingsrätten stått på spel även i Arbetsdom­stolen. Vad som ovan i övrigt har sagts beträffande rättegången vid tingsrätten gäller även beträffande rättegången i Arbetsdomstolen. Vardera parten bör där­för stå sin kostnad även här.

DOMSLUT

1. Med ändring av tingsrättens dom i huvudsaken förpliktar Arbetsdomstolen Tomas A att till Arne & Lasse Konsult Aktiebolag utge etthundra­tjugofemtusen (125 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 feb­ruari 1999 till dess betalning sker.

2. Arbetsdomstolen avvisar ALKAB:s här framställda yrkande om ändring av det i tingsrättens dom intagna beslutet om rättegångskostnader.

3. Med ändring av tingsrättens dom i fråga om rättegångskostnaderna förord­nar Arbetsdomstolen att vardera parten skall stå sin rättegångskostnad vid tingsrätten.

4. Vardera parten skall stå sin rättegångskostnad i Arbetsdomstolen.

Ledamöter: Inga Åkerlund, Brita Swan, Margit Strandberg, Peter Ander, Bo Hansson, Inger Öhrn Karlsson och Jarl Karlsson. Enhälligt.

Sekreterare: Klas Lohmander

Bilaga

 

Tingsrättens dom (ledamöter: P. Kjellsson, Jan Allgårdh och Magnus Johansson)

BAKGRUND

 YRKANDE M.M.

 SAMFRAMSTÄLLNINGAR

ALKAB

 Kundunderlag

 Skadeståndsgrundande handlingar

Fientlig personalrekrytering

T.A. uppvaktade bolagets anställda och försökte förmå dem att sluta och flytta med honom till sitt nya företag samt att delta i förberedelserna inför bildandet av det nya konkurrerande företaget. P.K., B.J., T.K. och S.B. fick sådana för­frågningar. Av dessa valde P.K., T.K. och S.B. att sluta sina anställningar vid bolaget. De är numera verksamma i Telekompaniet. Planerna för ett eventuellt avhopp från bolaget påbörjades redan under hösten 1997 och de personer som tillfrågades uppmanades att hålla tyst om planerna. Som ett led i dessa planer undanröjde och undanhöll T.A. inför anställningens upphörande kundunderlag genom att dels radera 1997 års underlag i datorn, och dels undanhålla en hel del aktuell kundinformation om offerter och tillhörande underlag. Mer om detta i det följande.

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden

 Kontakter med viktiga leverantörer, kunder och samarbetspartners, under och efter anställningstiden

 Utnyttjande av undanhållet kundunderlag efter anställningstiden

Efter anställningstidens utgång har T.A. - i ett antal åberopade fall - med utnyttjande av undanhållet kundunderlag tillgodogjort sig själv, eller det nybil­dade konkurrerande företaget Telekompaniet, det ekonomiska värdet av kund­informationen, eller i vart fall hindrat och försvårat för ALKAB att sälja till kunderna i fråga.

Övrigt utnyttjande av företagshemligheter

ALKAB har gjort gällande att T.A:s konkurrerande verksamhet, vid vilken han utnyttjade bolagets företagshemligheter, påbörjades först efter anställnings­tidens slut. Förberedelserna för verksamheten och undanhållandet av kund­underlag skedde dock under pågående anställning. T.A. har försökt överta bolagets serviceavtal med olika kunder, t.ex. G. A. Bil AB, med vilket ALKAB hade ett serviceavtal. G. A. Bil AB meddelade under löpande kontrakt med bolaget att de hade träffat avtal med Telekompaniet.

·         Röjande av företagshemligheter

De uppgifter som utnyttjats enligt ovan har T.A. även uppsåtligen eller av oaktsamhet röjt för Telekompaniet, i vilket bolag med ALKAB konkurrerande verksamhet bedrivs.

Närmare om de rättsliga grunderna

1.               Lojalitetsplikt

a)   Lojalitetsplikten följer av allmänna rättsgrundsatser och rättspraxis, och innebär främst ett förbud att konkurrera med arbetsgivaren. Förbudet gäller oavsett om arbetstagaren utnyttjar arbetsgivarens företagshemligheter eller inte. Högre krav på lojalitet ställs på anställda som har en ledande ställning hos arbetsgivaren. T.A. får anses ha haft en ledande ställning i företaget eftersom han varit en av två säljare i ett företag, som för sin överlevnad är beroende av sina försäljare. Han har under anställningstiden brutit mot sin lojalitetsplikt på sätt som har beskrivits ovan, vilket medfört skada för ALKAB.

b)   T.A. har även ingått avtal med ALKAB, om att inte ta kontakt med leve­rantörer/kunder och att lämna in allt kundunderlag till bolaget. Han har brutit även mot denna rättsliga utfästelse, vilken åberopas alternativt till lojalitets­plikten för bedömning av den standard T.A. haft att iaktta i förhållande till bolaget.

2.               Lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL)

 3.                         Tillämpliga skadeståndsbestämmelser

 Beräkning av skadan

a)              Onödiga kostnader

 b)                        Utebliven vinst

 c)                         Förlorad goodwill

 T.A.

 Skadeståndsgrundande handlingar

·         Fientlig personalrekrytering

Under den sista veckan i januari 1998 hade bolagsledningen i ALKAB ett informationsmöte för personalen. Vid detta möte informerades personalen om att bolaget skulle säljas till ett utomstående företag. Det framgick att perso­nalen var en viktig del av bolagets värde vid försäljningen. Uppgifterna om försäljningen väckte förstämning och oro bland personalen. Personalens tidi­gare förda diskussioner med företagsledningen om att överta ALKAB var enligt ledningen inte längre aktuella. Denna nyhet samt den omständigheten att T.A. hade problem med att få ut sina innestående provisioner för 1997, fick T.A. att börja fundera på att lämna ALKAB för att starta eget. Först under senare delen av februari 1998 blev diskussionerna mer konkreta och ledde fram till att T.A., P.K., T.K och S.B. valde att säga upp sina anställningar för att starta eget. De var överens om att inte berätta några detaljer om sina planer att starta egen verksamhet för arbetsgivaren, men någon tystnadsplikt var det inte fråga om. B.J. blev inte ombedd att följa med till den nya verksamheten. För det fall bolaget skulle styrka sitt påstående om fientlig personalrekrytering görs gällande att T.A:s agerande i vart fall inte är skadeståndsgrundande.

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden

 Kontakter med viktiga leverantörer, kunder och samarbetspartner

NetSource: T.A. har under pågående anställning inte försäkrat sig om några framtida affärer med NetSource. J.T. kontaktade per telefon ALKAB i början av mars 1998. Hon sökte T.A. men det var B.J. som tog emot samtalet. J.T. fick inget besked om var T.A. fanns, varför hon kontaktade honom i bostaden och fick beskedet att T.A. ”satt i karantän” och inte kunde hjälpa henne med uppdraget under karantänstiden. J.T. kontaktade därefter B.J. på nytt och informerade denne om att hon inte längre var intresserad av att ge ALKAB något uppdrag. Den information hon lämnade till B.J. fick inte utnyttjas av bolaget utan hennes tillstånd. Hon förbjöd även bolaget att ta kontakt med Cawell. J.T. återkom med informationen till T.A. efter den 27 mars 1998. Några övriga kontakter har inte skett mellan henne och T.A. under den senares uppsägningstid. ALKAB fick uppdraget från Cawell i april 1998.

Kvalitetsasfalt AB: T.A. kontaktades under sin sista arbetsvecka av H.C., Kvalitetsasfalt AB. Denne förklarade sin situation och T.A. åtog sig att hjälpa honom personligen med ett hyresavtal med Telia Handel Rental. T.A. medger att denna affär genomfördes under hans anställningstid och innebar ett brott mot hans lojalitetsplikt mot bolaget. T.A. stod dock i begrepp att säga upp sin anställning vid bolaget och han var vid denna tidpunkt osäker på vilka krav lojalitetsplikten innebar för honom. Händelsen var en engångsföreteelse och ägde rum före det att T.A. den 2 mars skriftligen fick klara instruktioner om vad han hade att iaktta under uppsägningstiden. T.A. kände ett särskilt ansvar mot kunden och informerade därför denne, att han tillsammans med några tekniker avsåg att lämna ALKAB och starta eget. Affären var av ringa omfatt­ning med ett fakturerat belopp uppgående till 66 250 kr, varifrån skall avdras kostnader med 33 845 kr. Nettovinsten på affären uppgick således till 23 905 kr. Den ekonomiska skadan för ALKAB var obefintlig, eftersom affären inte hade tillfallit ALKAB. Alfa Call: Den information han lämnat till Alfa Call har varit korrekt och inte syftat till att konkurrera med bolaget. T.A. har i ett sammanhang upplyst om att han skulle sluta sin anställning vid bolaget. Denna upplysning torde sakna betydelse eftersom affären inte tillföll ALKAB utan en Stockholmsleverantör.

Bortsett från affären med Kvalitetsasfalt AB är det inte riktigt att T.A. påbörjat konkurrerande verksamhet redan under anställningstiden. T.A. har inte under anställningstiden kontaktat leverantörer, kunder eller samarbetspartner för att misskreditera bolaget, eller sökt rekrytera kontakterna för egen vinning.

Utnyttjande av undanhållet kundunderlag efter anställningstiden

De affärer som gjorts inom ramen för Telekompaniet har ägt rum efter det att hans anställning vid bolaget hade upphört. De kontakter som har ägt rum mellan honom och presumtiva kunder till bolaget respektive Telekompaniet har skötts på ett korrekt sätt och inte i strid med givna instruktioner eller på annat sätt som inneburit att bolaget har skadats. T.A. har inte efter anställningstidens med utnyttjande av kundunderlag tillgodogjort sig eller Telekompaniet ekono­miska värden, eller hindrat och försvårat affärsverksamheten för ALKAB.

Övrigt utnyttjande av företagshemligheter

T.A. har vitsordat att information om pågående avtal utgör företagshemligheter i och för sig. Affären med G. A. Bil AB iscensattes helt av detta företag. T.A. och P.K. blev kallade till G. A. Bil AB den 10 eller 12 april 1998. G.A. var upprörd p.g.a. bristande information från bolagets sida. Några illojala kon­takter har inte förekommit under T.A:s anställningstid. ALKAB har kvar kon­traktet om service med G. A. Bil AB, vilket inbringar cirka 4 000 kr per kvartal.

Beräkning av skadan

Onödiga kostnader

 b) Utebliven vinst

 c)                         Förlorad goodwill

 DOMSKÄL

Fientlig personalrekrytering

B.J., som blev kvar som säljare sedan T.A. och de tre teknikerna sagt upp sig, har förnekat påståendet att någon försökt förmå honom att sluta och följa med T.A. till ett konkurrerande företag. Han blev enligt egna uppgifter införstådd med T.A:s och de övrigas planer först sedan de sagt upp sig. Av T.A:s och P.K:s i allt väsentligt överensstämmande uppgifter framgår vidare att det huvudsakliga motivet för att säga upp sig från ALKAB var den oro som infor­mationen om överlåtelse av rörelsen skapade i förening med sviktande tilltro till L.A. T.A., T.K. och S.B. träffades någon gång kring mitten av februari 1998 hemma hos P.K., varvid de diskuterade olika lösningar på den uppkomna situationen. En av dessa var att starta egen verksamhet, men definitivt beslut därom fattades inte förrän alldeles före uppsägningarna.

Vad som därvid och i övrigt förekommit ger inte stöd åt påståendet, att en fientlig personalrekrytering förekommit, som kan sägas strida mot lojalitets­plikten.

Undanröjande eller undanhållande av kundunderlag samt underlåtenhet att informera om relevanta kundförhållanden under anställningstiden

Nu åberopade skadegörande handlingar hänför sig i allt väsentligt till påståen­det att T.A. kort innan han sade upp sig raderat s.k. kataloger med kundinfor­mation i datorn, men även att han undanröjt pappersdokumentation. I denna del av L.A. uppgivit bl.a. följande. T.A. och de tre teknikerna sade upp sig fredagen den 27 februari 1998. Helgen som följde ägnade han sig åt att kon­trollera vad som fanns i datorn. När han gick in i T.A:s katalog upptäckte han att allt kundunderlag för 1997 och 1998 var borta; det var ”soprent”. Det fanns vissa s.k. underkataloger kvar med viss dokumentation, men inga med offerter. Där han förutsatte att offerter skulle finnas, fanns ingenting. Det kundunderlag som fanns i B.J:s och hans egen katalog tycktes dock vara intakt. Han ringde B.J. och en datatekniker, och fick tips om ett dataprogram som kunde användas för att återskapa raderade filer. Han kunde konstatera att 200‑250 filer hade raderats i T.A:s katalog. Raderingen hade enligt den infor­mation som visades på datorn skett på kvällstid med T.A:s användaridentitet vid två tillfällen 1½‑2 veckor före uppsägningen. För att kunna öppna filerna behövde man känna till filernas namn, eller i vart fall de tre första tecknen. Detta skapade problem för honom, eftersom de tre första tecknen hade ersatts med ett annat tecken. Han lyckades dock öppna ett antal av filerna och upp­täckte att 28 av dem innehöll kundinformation om aktuella offerter. I ytter­ligare fall som han lyckades öppna fanns inget relevant, men en tredjedel av filerna klarade han inte av att öppna och de ligger fortfarande kvar oöppnade. Måndagen den 2 mars 1998 upprättades och underskrevs av båda parter en bekräftelse av T.A:s uppsägning. I denna angavs bl.a. att T.A. senast påföl­jande dag skulle lämna in alla kundlistor, offerter, programvaror och databaser m.m., som hade kopierats från ALKAB eller dess leverantörer. T.A. lämnade någon tid därefter in sex disketter med kundunderlag, som han hade hemma i sin dator, men underlaget var fortfarande inte komplett vid en jämförelse med den information som L.A. hade fått fram från de raderade filerna. Ytterligare en skriftlig handling upprättades, ett tillägg till uppsägningsavtal angående T.A., vari bl.a. föreskrevs dels att denne skulle lämna in resterande material såvitt gällde offerter, offertunderlag, kalkyler, kundregister, prospektlistor, prislistor m.m., dels att kundkontakter eller kontakter med leverantörer för­bjöds. T.A. lämnade inget ytterligare kundunderlag. B.J. och H.S., som ersatte T.A. som säljare i mitten av april, fick ringa runt till presumtiva kunder för att ”jaga information”. På så sätt räddades viss information, men det stod helt klart att bolaget hade tappat information om både befintliga och presum­tiva kunder.

Att T.A. raderat datafiler och därmed förstört kundunderlag i mycket stor omfattning vinner stöd av de vittnesuppgifter som lämnats av B.J., H.S. och kontoristen vid ALKAB N.F. I det efterforskningsarbete som de deltagit i framgår klart, att inte bara sådant kundunderlag som enligt normal rutin borde sparas för att kunna göra nödvändiga uppföljningar raderats utan även aktuella offerter, som i vissa fall kunnat spåras och följas upp med förnyade kontakter med den presumtive kunden. Enligt uppgifter från H.S. ledde de förnyade kontakterna också till affär i en del fall. I sådana fall där ALKAB lyckats visa att offerter varit aktuella har T.A. i många fall lämnat påfallande vaga argu­ment till varför han raderat filerna, såsom att kunden av något icke närmare specificerat skäl sätt avvisat offerten och att kunden måste ha ändrat sig i tiden mellan han slutade på ALKAB och den förnyade kontakt som skedde från ALKAB:s sida cirka 2½ månader därefter (t.ex. G:s Handelsträdgård och Senco), att han inte minns att en offert lämnats (t.ex. Hotell Arkad), eller att han inte haft något underlag (t.ex. Folkhälsocenter). Den omständigheten att gamla inaktuella offerter med tillhörande underlag från 1994/95 funnits i T.A:s katalog har han inte kunnat kommentera. Först vid huvudförhandlingen har T.A. dessutom invänt att han antecknade all nödvändig information i ett admi­nistrativt program kallat Admanus. Detta är ett rent kundregister som omfattar många tusen kunder, i vilket det enligt såväl L.A. som B.J. inte finns några offerter, kalkyler eller annat kundunderlag av betydelse.

Vid en samlad bedömning av den omfattande bevisning som förekommit i denna fråga finner tingsrätten styrkt att T.A. under anställningstiden, i strid mot sedvanliga rutiner, raderat datafiler med kundunderlag i stor omfattning och att denna åtgärd orsakat ALKAB ekonomisk skada. Däremot är ej visat att T.A. undanröjt eller undanhållit pappersdokumentation. Oavsett huruvida T.A:s motiv varit att enbart förstöra information, eller att dessutom kopiera och ta med sig informationen är det ett uppenbart brott mot anställningsavtalet, på vilket följer skyldighet att utge skadestånd.

Kontakter med viktiga leverantörer, kunder och samarbetspartner, under och efter anställningstiden

NetSource

 Kvalitetsasfalt AB



T.A. har beträffande denna affär medgivit att han på sätt påståtts under anställningstiden, redan någon dag före uppsägningen, förmedlat en affär till annan än ALKAB och att han därmed brutit mot sin lojalitetsplikt. Vad T.A. anfört till sitt fredande är under de omständigheter som affären genomfördes inte av beskaffenhet att påverka bedömningen av T.A:s ansvar för brottet mot lojalitetsplikten mot ALKAB. Om T.A. agerat korrekt kan det förutsättas att ALKAB fått ordern i stället för Telekompaniet under bildande. ALKAB har på grund härav vållats ekonomisk skada, som T.A. är skyldig att ersätta.

Alfa Call

 Övriga kontakter

 Utnyttjande av undanhållet kundunderlag efter anställningstiden, övrigt utnyttjande av företagshemligheter och röjande av företagshemligheter

 Skadeståndet

 Onödiga kostnader

I denna del har T.A. invänt att arbetsinsatsen är orimlig och att ALKAB inte i möjligaste mån begränsat sin skada, främst genom att inte be T.A. om infor­mation beträffande de raderade filerna.

T.A. har skriftligen och muntligen i anslutning till uppsägningen avkrävts allt kundunderlag, både pappersdokumentation och digital information. Han har upplysts om att det saknades information även efter det att han lämnat de sex disketterna, men han har trots detta vägrat att medverka till att lämna ytterli­gare information. Det är visserligen korrekt, att han efter förstörelsen av kundunderlaget i datorn inte kunde lämna ifrån sig något ytterligare, men detta har berott på just undanröjandet av det som eftersöktes. Och om detta har T.A. tigit. Att ALKAB under nu redovisade förhållanden sett sig nödsakat att på egen hand efterforska kundunderlaget, utan att för T.A. röja vad man lyckats hitta i form av raderade filer, framstår som en befogad åtgärd. Omfattningen av raderat kundunderlag har varit stor och försöken att återskapa det sålunda förstörda underlaget har endast delvis lyckats, trots att ALKAB kontaktat en tekniker och fått och följt anvisningar om hur man skulle förfara. En tredjedel av de 200-250 raderade filerna har inte kunnat återskapas. Mot bakgrund härav har ett betydande mörkertal funnits för ALKAB, vilket givit anledning att genom kundförfrågningar och utskick försöka fånga upp förstörd information. L.A:s uppgift om att han själv och tre andra anställda arbetat med att göra efterforskningarna under i vart fall några månader på halvtid vinner stöd av vittnesuppgifter av B.J., H.S., när denne anställdes i april 1998, och N.F. Ett icke obetydligt mått av osäkerhet föreligger dock i fråga om tidsåtgången, varför tingsrätten uppskattar kostnaden för eftersökningsarbetet till skäliga 75 000 kr.

Utebliven vinst

Genom förhör med bolagets revisor L-E.G. i förening med de uppgifter som lämnats om bolagets omsättning för åren 1996-1998 samt för de åtta första månaderna under år 1999 kan bl.a. följande utläsas. ALKAB hade en årsom­sättning under 1996 på cirka 5,6 miljoner kr, 1997 cirka 6,8 miljoner kr och 1998 cirka 5,7 miljoner kr. Omsättningen fram t.o.m. augusti 1999 tyder på en årsomsättning någonstans mellan 7,5-8 miljoner kr. Samtliga år utom 1998 följer en förhållandevis likartad ökning av omsättningen. För år 1998 kan en tydlig avvikelse ses, på det sättet att både ökningstakten och omsättningen minskar från mars månad i förhållande till föregående år. Minskningen sammanfaller således med T.A:s och de tre teknikernas uppsägningar i slutet av februari 1998. Under oförändrade betingelser torde med tillräcklig grad av säkerhet sägas att årsomsättningen annars hade uppgått till i vart fall 7,5 miljo­ner kr och en omsättning upp till 8 miljoner kr framstår som rimlig. I målet har inte framkommit några omständigheter som gör det antagligt att andra yttre förhållanden på marknaden påverkat omsättningen i negativ riktning. Orsaken kan således hänföras till omständigheterna kring uppsägningarna.

Det säger sig själv att ett förhållandevis litet företag påverkas redan av det för­hållandet att en av två säljare och merparten av teknikerna lämnar sin anställ­ning samtidigt. Visserligen har T.A:s ersättare H.S. kunnat ta vid redan i mitten av april samma år och denne har enligt egna uppgifter ganska snabbt kunnat sättas sig in i arbetet, eftersom han tidigare varit verksam inom samma område och t.o.m. arbetat som säljare mot samma kundkrets. Icke desto mindre finns ett betydande mått av osäkerhet kring orsaken till minskningen av omsättningen. Betydelsen av en ny konkurrent på marknaden skall inte heller underskattas. Så långt står dock klart att T.A:s undanröjande av kundunder­laget vållat ett avsevärt avbräck i försäljningen.

Även i denna del får en uppskattning göras efter vad som bedöms skäligt. Tingsrätten bedömer att en förväntad omsättning för år 1998 uppgående till i vart fall 7,5 miljoner kr varit fullt rimlig och att en icke obetydlig del av omsättningsminskningen kan hänföras till de illojala åtgärderna med kund­underlaget. Av omsättningsminskningen i förhållande till föregående år kan uppskattningsvis i vart fall 500 000 kr hänföras till T.A:s illojala åtgärder med kundunderlaget. Genom L-E.G:s uppgifter är utrett att den genomsnittliga marginalen på bolagets försäljning av varor och tjänster uppgår till i vart fall 40 procent. Den uteblivna vinsten uppgår därigenom till 200 000 kr. I detta belopp får anses ingå även den skada som blev följden av T.A:s agerande i affären med Kvalitetsasfalt AB.

När det gäller yrkandet i den del det hänför sig till marginalen på uteblivna tilläggsorder kan inte lika tillförlitliga slutsatser dras. T.A. har invänt att tilläggsorder sällan uppgår till mer än fem procent av ordervärdet och att genomsnittet ligger på två procent. I denna del saknas utredning, varför det mot T.A:s bestridande inte är visat att tilläggsorder genereras till ett högre värde än två procent, vilket på 500 000 kr utgör 10 000 kr. Skadan, med den ovan givna förutsättningen om en marginal på 40 procent, uppgår således till 4 000 kr.

Vad slutligen angår utebliven vinst på försäljning emanerande från övrigt undanhållet kundunderlag grundar sig yrkandet på så vaga grunder att det inte är möjligt att göra någon bedömning. Yrkandet i denna del kan därför inte bifallas.

Förlorad goodwill

Den enda påvisade åtgärd som inneburit ett obehörigt utnyttjande och röjande av företagshemligheter enligt FHL har varit affären med Kvalitetsasfalt AB. Vad T.A. därvid företagit sig har såvitt visats inte föranlett någon förlorad goodwill för ALKAB.

Det sammanlagda skadeståndet

 Rättegångskostnader

 DOMSLUT



1. Tingsrätten förpliktar T.A. att till A & L Konsult Aktiebolag betala två­hundrasjuttioniotusen (279 000) kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 februari 1999 till dess betalning sker.